Då har det hänt igen. Det är inte allt för ofta, men nu har det faktiskt hänt.

Jag har stött på ett kundbeteende som överaskat mig väldigt positivt. Det är inte någon av de stora varumärkena som lyckats utan helt otippat en liten glasskiosk.

Det var en av Sveriges varmaste dagar på mycket länge, 35 grader varmt hade uppmätts i östergötland. På stan spelade flera band på Munken in the park festivalen som förgyllde sommardagarna i Norrköping. Jag och min sambo hade varit där och lyssnat vid några tillfällen under dagen och kvällen.
Hettan var som en kokandes dag någonstans runt medelhavet, luften stod still och man såg hur fukten i luften kämpade sig kvar och möttes av värmen som gjorde luften disig. Att inte dricka något innebar direkt fara. Tröjan under skjortan liknade mer en blöt trasa och svetten dröp.
En riktig sommardag helt enkelt.

Ca kl 23 på kvällen börjar vi promenera hemåt, det ringer lite i öronen efter Oskar Linnros uppträdande och vi är mycket nöjda med kvällen. Det enda som snurrar i huvudet nu är sviterna efter ett par öl och tanken på någonting kallt. När vi är halvägs hemma går vi förbi Halvars glass på södra promenaden. Glass! ropar jag, tänk om man kunde få köpa en kall glass.

Till min förvåning ser jag att det lyser och det sitter några utanför och smaskar i sig glass.

Va? är det öppet nu??

Snabbt framme vid luckan frågar jag de 2 tjejerna som står där inne om det är öppet. – Ja visst! svarar dom.

– Hur kommer det sig att ni har öppet så här sent? frågar jag

– Vi måste ju ha öppet så länge kunderna vill att vi ska ha det. Om det kommer kunder efter vi tänkt stänga normalt sett, kan vi ju inte bara slå i hop utan får tillgodose kundernas behov, berättar en av tjejerna.

– Det är inte för att det är festival i stan som ni har extra öppet i helgen då? frågar jag lite misstänksamt…

– Nej,om det är så här någon annan gång har vi också öppet, kom hit och se bara. Det är vår policy, svarar tjejen.

– Fantastiskt säger jag, att ni har en policy som gör att kunderna blir nöjda! Tänk om fler företag kunde tänka så här.

Enklare än så blir det inte.